Ju bättre jag mår desto hårdare faller jag

Denna vecka har absolut inte varit min bästa. Den har faktiskt varit en av de sämre på många månader nu. Jag har varit fylld av negativitet, ångest och omotivation. Viljan att bara ge upp allt som jag håller på med. Inte riktigt sett meningen till att fortsätta och kämpa med studierna, träningen eller mig själv ens. Det hela började i måndags, när mina träningsplaner helt vart omöjliga. Iallafall för stunden. Hade laddat upp mentalt och planerat inför ett nytt ryck där fokus skulle ligga på styrka både fysiskt och mentalt. Jag skulle tänka mera på kosten och se till att ramla tillbaka i mina goda rutiner från i höstas och lägga i en högra växel i träningen. Men när jag kommer till sjukgymnasten får jag beskedet att mina höfter är otroligt irriterade och jag bör inte träna med vikter, han avrådde även att yoga och strecka dem.
Detta fick hela min träningsvärld att rasa ihop. Jag har kämpat för att komma dit jag är, men med tanke på att mina kropp har varit så dålig så länge har jag förstora slitningar på mina muskler så att de hindrar mig från att bli starkare. Bara för att jag inte tagit tag i saken tidigare, för flera år sedan så ska jag nu straffas. NU när jag har hittat en rytm och en glädje i att lyfta vikter, börjar ändra fokus på att inte tappa vikt och bli smal utan att bygga muskler och bli starkare både mentalt och fysiskt.
Efter det besked sket jag i allt som hade med träning att göra denna vecka. Jag ville inte ens tänka på det för det var för jobbigt. Och nu tänker ni det är väl inte hela världen det är väl bara att träna med din egen kroppsvikt. Men för mig var det ett misslyckande och efter att ha byggt upp så mycket styrka tackvare vikter var det svårt att acceptera att jag måste lägga dem på hyllan ett tag.
 
Två dagar senare kommer nästa grej... Har en visdomstand som jag väntat snart ett år på att få ta ut hos käk kirurgen här men det är en kö på 2år... I vilket fall som helst så svullnade halv ansiktet upp. Jag ringde käk kirurgin och fick en tid den 24mars för att operera ut den, det går in att bara gå till en vanlig tandläkare och dra ut den för mina tänder växer "framåt" och inte "uppåt". Efter att ha bokat in tid för operation var det bara att pallra sig till tandläkaren för antibiotikabehandling lokalt för att undvika att infektionen ska förvärras och spridas.
Efter den dagen försvann lusten helt. Varken träning, skola eller någonting kändes värt att lägga energi på. Jag har ont, kände mig misslyckad och ville bara sova hela dagarna. Utmattnings syntomen jag kände i höstas var nog allvarligare än jag har trott eftersom jag reagerade på det här sättet.
 
Nu har jag dock turen att jag har fina människor runt omkring mig, vänner men framförallt min underbara pojkvän. Denna helg gav mig precis allt jag behövde. Skratt, vila, stöd och omtanke. Efter att ha köpt lite nytt till lägenheten, där jag fortfarande jobbar på vart de nya ska in, så känner jag att jag har fått in lite ny positiv energi till lägenheten. Jag har även bestämt att imorgon, som ska starta med en träningssession hos sjukgymnasten, så ska jag vara mer positivt inställd, göra det bästa av situationen och tackla dom här nya problemen på ett bättre sätt och rent utav bli starkare.
 
Jag styr över mitt eget liv, och nästa vecka ska vara en av de bättre, vad som än kommer komma i vägen för mig ska jag tackla på bästa sätt Ha det bäst!
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0